Part 1

JUBELKLANGEN

ANDLIGA SÅNGER

SAMLADE OCH UTGIFNA AF A. L. SKOOG OCH J. A. HULTMAN.

MINNEAPOLIS, MINN. 1896.

Entered according to Act of Congress, A. D. 1896, by A. L. SKOOG & J. A. HULTMAN, in the Office of the Librarian of Congress, at Washington.

TRYCKT HOS SKOOG & DELANDER, MINNEAPOLIS, MINN.

1. Jubelklangen.

1. Hör jubelklangens enkla ljud, Klara ljud, glada ljud, En helsning bringar ifrån Gud. Säll enhvar som tror den! Se nu är salighetens dag, Nådens dag, lifvets dag, En tid af himmelskt välbehag Hvilar öfver jorden. KÖR. O stora bud Ifrån vår Gud! Med väldig röst må sången skalla Att enhvar till frihet kalla. Frälsning bjudes fritt åt alla Under nådens jubelår.

2. För verldens synder Jesus led, Villigt led, tåligt led, Ja dödens bittra kamp han stred Att från död oss frälsa. Hvar syndaträl kan nu bli fri, Rättsligt fri, evigt fri. Den fattige nu rik han bli, Sargad själ få helsa.

3. Så låtom oss till Herren gå, Alla gå, genast gå Att nåd för nåd af honom få Och vår hyllning bringa. För verlden ljuda skall vår sång, Glada sång, hjertats sång, Tills inför lammets tron en gång Bättre den skall klinga.

2. Lofven Gud med glädjesång.

1. Lofven Gud med glädjesång Uti hans helgedom, Och i fästet af hans magt Lofsjungen Herranom. KÖR. Lofva honom, allt hvad anda har; Gif åt Gud din lofsång ren och klar För hans kärlek, allom uppenbar, Sjung hans pris, halleluja!

2. Lofven för hans gerningar, Hans stora härlighet. Hyllen med en värdig sång Hans höga majestät.

3. Lofven med basuners ton Och cittrans, harpans ljud. Ja, till puka, strängaspel Och flöjt lofsjungen Gud.

4. Lofven med cymbalers klang, Välljudande och klar. Allt lofsjunge Jehova, Allt, allt hvad anda har!

3. Håll dig till Herren.

1. Gå i Herrens fruktan På din pilgrimsstig. Många ögon skåda, Hur du uppför dig. Vare sig, det solsken, Eller mulet är, KÖR. Håll dig till Herren, Kraft han beskär, Kraft han beskär.

2. Upplyft Jesu fana, Der du vandrar fram, Att och några flera Dragas till Guds lam. Kännes modet svigta, När förakt du bär.

3. Kärlek är ditt valspråk, Frälsning är ditt mål, Ordet är ditt vapen, Som ej motstånd tål. Härligt skall du segra Uti striden här.

4. Gud är trofast.

1. Gud är trofast, står det skrifvet, Och jag har min tröst deri. Han är trofast hela lifvet, Oafsedt hvad jag kan bli. All min otro kan ej fälla Herrens trofasthet omkull. När det torkar i min källa, Står min fader rik och huld.

2. Underlig har Herren varit, Underlig han ännu är, Vägen, som jag aldrig farit, Ständigt han mig vandra lär, Och i alla lifvets öden Är hans nåd oändligt stor, Och i sorgen som i nöden Mången himmelsk lärdom gror.

3. Komme hvad som vill i lifvet, Komme hvad det än må bli, Gud är trofast, står det skrifvet, Och jag har min tröst deri. Har jag Herren vid min sida, Då behöfver jag ej mer. Jag kan tiden lungt förbida, Tills i skyn jag honom ser.

5. Jordens fröjd så snart försvinner.

1. Jordens fröjd så snart försvinner, Allting hastar till sin graf. Lifvet som en ström bortrinner Hän mot evighetens haf. Men det lif, som Jesus gifver, Ej tar slut med denna tid; Evig himlens glädje blifver, Utan ände är hans frid.

2. O du folk, som Jesus funnit, Du har funnit glädjen all. Stor den lycka är du vunnit, Större än du vinna skall. O så låt oss hvila stilla Vid vår vän i ljuft och ledt, Att vi riket ej förspilla, Som vår fader oss beredt.

3. Må vi under pilgrimsfärden Hjertat ha i himmelen. Glädjen uti synden, flärden Höfves ej en Jesu vän. Resekost vår fader gifver, Mer vi ej behöfva här. Arfvet, som för evigt blifver, Kronan, palmen få vi der.

4. Nu må jord och himmel falla Det ej störa skall vår frid. Herrens ord och löften alla De stå qvar till evig tid. O hvad tröst för hvarje hjerta, Som i verlden lider tvång! Kort är pröfvotidens smärta, Evig blir vår jubelsång.

6. Tidigt vill jag söka Herren.

1. Tidigt vill jag höra Herrens röst, Gifva honom boning i mitt bröst, Tidigt älska Gud, som kärlek är, Och som alltid haft och har mig kär. KÖR. Tidigt vill jag söka, tidigt vill jag söka, Söka Herren Gud uti unga dar. De som honom söka, tidigt honom söka, Skola honom finna — så han lofvat har.

2. Tidigt vill jag ligga vid hans fot Och den bästa delen taga mot, Tidigt jag hans bud vill lyssna till, Och i hjertat jag dem gömma vill.

3. Tidigt vill jag älska bibelns ord, Finna bete der med öfrig hjord, Tidigt vill jag berga egen själ, Vinna någon mer för Gud jemväl.

4. Tidigt vill jag söka Herren Gud, Höja till hans ära lofvets ljud. Snart vid resans slut jag fröjdas kan, Att jag redan tidigt Herren fann.

7. Der fins rum.

1. Jesus kärleksfullt mig dragit Med sitt evangelium Till sitt hjerta, i hans kärlek Fins för mig och alla rum. KÖR. Der fins rum, der fins rum. Ja för alla der fins rum. På hans löftesord jag hvilar, Och för alla der fins rum.

2. Jag åt Jesus helt förtror mig Under lifvets dag så skum. I hans frids och glädjes solsken Fins för mig och alla rum.

3. Tröst och hopp mig Jesus skänker, Han ock löst min tunga stum. Trygg jag bäres i hans armar, Och för alla der fins rum.

4. Kom, o själ, o kom till Jesus, Är din känsla än så ljum. Ingen ännu han utkastat, Nej för alla der fins rum.

8. Han är alla dagar när.

1. O jag har en vän, som älskar mig, Är mig alla dagar när: Han mig troget följer på min stig, Han är alla dagar när. KÖR. Han är när, alltid när Sina svaga vänner här. Alla dagar intill verldens slut Herren Jesus är oss när.

2. Fast mitt öga ej kan se min vän, Han är alla dagar när; Och i tron jag hör hans hviskning än: “Jag är alla dagar när.”

3. Det gör lyckans timmar gladare, Han är alla dagar när; Och i nödens stund hur godt att se, Han är alla dagar när!

4. Vid hans löfte hvilar jag så säll, Han är alla dagar när; Och jag nalkas trygg min lefnadsqväll, Han är alla dagar när.

9. Min vän är min.

1. Min vän, min vän Är min och jag är hans. På jord, på jord Ej sådan glädje fans Som den att ega Jesus Krist; Se det är fröjd förutan brist, Se det är fröjd, ja det är fröjd förutan brist.

2. Han har, han har Sin ande till mig sändt Och ljus, och ljus Uti mitt hjerta tändt: Jag ser min faders kärlekshöjd Och smakar nådens ljufva fröjd, Och smakar nådens, smakar nådens ljufva fröjd.

3. Nu vet, nu vet Jag ock, på hvem jag tror. Jag vet, jag vet, Att i mitt hjerta bor Min Gud och frälsare så kär, Som alla verldars herre är, Som alla verldars, alla verldars herre är.

10. Jag är en liten pilgrim.

1. Jag är en liten pilgrim Och stadd på resa hem. Jag ämnar snart inträda I Guds Jerusalem. O dyre Herre Jesus, Städs led mig vid din hand, Att jag ej må förvillas I detta främlingsland.

2. Jag är en liten pilgrim Och vet, att Jesus sagt, Att han skall mig bevara Och hålla mig vid magt. Ja hjelp, o käre Jesus, Ditt eget lilla lam, Att jag ej må uppgifvas Men lyckligt komma fram.

3. Jag är en liten pilgrim Och önskar nu blott ett: Att göra Jesu vilja Och blifva synden qvitt. Så är jag verkligt lycklig Och skall så evigt bli, Ty han, som mig har friköpt, Har gjort mig rättsligt fri.

4. Jag är en liten pilgrim, Jag sjunger än en gång Men väntar snart i himlen Få sjunga lammets sång, Då jag bland alla frälsta Är löst från allt besvär. Ja låt mig, dyre Jesus, Snart bo i glädjen der.

11. När Herren är min herde.

1. När Herren är min herde, Hvad kan mig fattas då? Allt, allt hvad jag behöfver Jag skall af honom få. På ordets ängar gröna Han föder sina lam, Till lifvets friska källor Han sjelf dem leder fram.

2. Och om från hjorden villas Ett enda får, han ej Det lemnar qvar i öken, Ett rof för ulfven; nej Han kärleksfullt det söker, Den trogne frälsaren, Och trofast återför det På rätter väg igen.

3. Små lammen skall han bära Och gömma vid sitt bröst, Det sargade förbinda, De sorgsna bringa tröst, För köld och storm dem skydda Och hjelpa i all strid, Dem regn och skugga gifva I torkans, hettans tid.

4. Och skulle jag än vandra Igenom mörkan dal, Jag räds ej — han är nära, Som lindrar dödens qval. Visst är hon hemsk och dyster, Den mörka Jordans flod, Men Jesus för mig öfver, Han ger mig hopp och mod.

5. Så sjunger jag af hjertat: Min herde Herren är. Med fröjd jag honom följer Den väg, som hemåt bär. Blott nåd, ja idel godhet Städs skola följa mig, Och jag skall i hans hydda Få bo evinnerlig.

12. Framåt i Jesu namn!

1. Framåt i Jesu namn! Bröder, framåt, Tills vi i fridens hamn Ej skiljas åt!

2. Visst är vår ovän vred, Hem dock det går; Vår Gud är verkligt med, Segern är vår.

3. Trumpeten ljuder snart: Jesus är här! Oss ordet säger klart: Herren är när.

4. Ja snart är striden slut — O huru godt! Snart få vi hvila ut — Saliga lott!

13. Till Sion, Guds heliga berg.

1. Till Sion, Guds heliga berg och Guds hus O låtom oss skynda med fröjd. Till Sion, trots vågens och stormarnes brus, Till Sion, som skymtar deruppe i ljus, Till Sion, till Sion, Till Sion, den soliga höjd!

2. Och Jesus är när, om än vägen är brant, Ja när, om än törnet är hvasst. Hvar krökning af vägen han känner så grannt, Med törnet han är ju ock nära bekant, O skyndom, o skyndom, O skyndom till honom med hast.

3. Ren många, som vandrat med oss här en tid, Ha hunnit det lyckliga hem. Vi följt dem till gränsen, vi sett deras strid Men också en skymt af den saliga frid, Som slutligt, som slutligt, Som slutligt ock väntande dem.

4. Må ingen utaf oss tillbaka då bli! Oss vinkar ju hemmet ock der, Och snart är allt mörker i vägen förbi, Och snart inför konungen framträda vi Att skåda, att skåda, Att skåda vår Gud, som han är.

14. Sabbatsdag, hur skön du är!

1. Sabbatsdag, hur skön du är! Skänkt af Gud — jag har dig kär. Kom, o kom att än en gång Samla oss till bön och sång.

2. Efter arbetsveckans strid Få vi sitta ned i frid Vid vår faders rika bord, Lyssnande till nådens ord.

3. Gud, vår Gud, till dig vi se, Gif oss rik välsignelse. Låt ditt evangelium Ljuda klart på alla rum.

4. Låt i dag ditt helga ord Göra under på vår jord. Våra arma själar föd, Herde god, med lifvets bröd.

5. Kom, och månget byte tag Från den starke denna dag. Berga mången kärfve in Uti himlaladan din.

6. Herre, komme snart den tid, Då vi efter lifvets strid Uti evig sabbatsro Få i dina gårdar bo.

15. Steg för steg.

1. Vi, en pilgrimsskara glad, Tåga upp till Sions stad Steg för steg med staf i hand Öfver öknens sand. KÖR. Steg för steg, steg för steg Skrida vi framåt på vår sälla stråt: Himlens port vi allfort Nalkas steg för steg.

2. Med oss följer vännen kär, Mod och styrka han beskär. Om vi lyda honom blott, Så blir allting godt.

3. Steg för steg då sträfva vi Städs framåt att bättre bli. Samt at mera känna Gud Och hans viljas bud.

4. Genom en förförisk verld Leder jemt vår pilgrimsfärd, Men vi akta ej dess prål — Himlen är vårt mål.

16. En källa öppen och fri.

1. Oss en källa har Gud beredt, En källa öppen och fri. Emot synd och orenlighet En källa öppen och fri. KÖR. Öppen står källan, Öppen och fri. Kom till Jesus, ty der fins nåd, En källa öppen och fri.

2. Från Guds hjerta dess åder går, En källa öppen och fri. Lifskraft har hon ur Jesu sår, En källa öppen och fri.

3. Syndig själ gör hon hvit som snö; En källa öppen och fri. Styrka ger hon åt bräckligt rö; En källa öppen och fri.

4. Är ditt hjerta som stenen hårdt? En källa öppen och fri. Är ditt samvete plågadt svårt? En källa öppen och fri.

5. Blicken vidgas vid källans rand — En källa öppen och fri. Klart för själen syns himlens land — En källa öppen och fri.

6. Kom till lifskällan, en och hvar — En källa öppen och fri. Mottag frälsningen underbar — En källa öppen och fri.

17. Hos Jesus.

1. Hvar finner man ro under möda och strid? Hos Jesus, endast hos Jesus. Hvar finnes för hjertat den ljufvaste frid? Hos Jesus, endast hos Jesus. KÖR. Hos Jesus, hos Jesus, Der trifves vår själ så osägligt väl. Det kan ej förklaras, det kan blott erfaras, Hur saligt det är hos Jesus.

2. Hvar lyser ett sken, som gör mörker till ljus? Hos Jesus, endast hos Jesus. Hvar sitter man lugn under stormarnes brus? Hos Jesus, endast hos Jesus.

3. Hvar finnes det vatten, som själen ger lif? Hos Jesus, endast hos Jesus. O hjerta, som ej mer vill törsta, förblif Hos Jesus, endast hos Jesus.

4. Hvar samlas de blodtvagna skaror en gång? Hos Jesus, hemma hos Jesus. Då skola de sjunga sin jublande sång Hos Jesus, evigt hos Jesus.

18. Jesus är den gode herden.

1. Jesus är den gode herden, Som sitt lif för fåren låter, Tröstar barnet, när det gråter, Gifver evigt lif.

2. Jesus är den gode herden, Som så väl de sina känner Och dem älskar såsom vänner Och är känd af dem.

3. Jesus är den gode herden, Han vid namn dem kallar alla, Hjelper upp dem, när de falla: Honom följa de.

4. Jesus är den gode herden, I sin famn han vill dem trycka, Ingen skall dem kunna rycka Ur hans starka hand.

19. Mera lik Jesus.

1. Salig jag är nu genom tron, Frälst genom nåden i Guds son. Hvad kan jag önska mer? Jo si, Mera lik Jesus vill jag bli. KÖR. Mera lik Jesus, mera lik Jesus, Mera från synden och verlden fri: Mera lik Jesus, mera lik Jesus, Mera lik Jesus vill jag bli.

2. Tålig och ödmjuk såsom han, Stark uti frestelsen och sann, Höjd öfver allt bedrägeri — Mera lik Jesus vill jag bli.

3. Mera mot alla kärleksfull, Mera frimodig för hans skull, Mera till bönen böjd och fri — Mera lik Jesus vill jag bli.

4. Honom jag skåda skall en dag. Nu i min glädje sjunger jag, Sjunger med barnslig melodi: Mera lik Jesus skall jag bli.

20. Stäm upp en lofsång.

1. Stäm upp en lofsång till vår Gud, Högt klinge hjertats harpoljud! Ty stort och härligt är hans namn, För trötta barn en ljuflig hamn.

2. Rik är vår Gud uti sin nåd, Och stor i visdom och i råd. Förlorad son han söker opp, Hos nödens barn han föder hopp.

3. De höga han förnedra kan, De ödmjuka dem hjelper han, Ty god han är och godt han gör. Ske honom lof och pris derför!

4. Och menskor, himlar, haf och jord Han bär uppå sitt allmagtsord, Hans rikes spira rättvis är, Och kärleken är hans baner.

21. Tänken på honom.

1. Tänken på Jesus, frälsaren kär, O hvilken kraft, som deruti är! Kraft till att älska, och göra godt, Kraft till att lefva honom blott! KÖR. Tänken på honom uti all strid, Tänken på honom, han är vår frid. Tänken på honom, syndares vän, För oss han dog men lefver än.

2. Glada vi löpa uti hans spår, Kännes än kampen tröttsam och svår. Jesus för oss långt mera utstod; Tänken på honom, det ger mod.

3. Gerna vi bära hån och förakt Der vi gå fram, ty har han ej sagt: Om de behandlat mästaren så, Vi ej det bättre vänta få.

4. Tänken på honom, smärtornas man, Synden och döden han öfvervann. Nu han i ära tronar hos Gud, Dit han ock hemta skall sin brud.

22. Sjung en sång till Jesu ära.

1. Sjung en sång till Jesu ära, Som så vårdar sina kära. O hvad kan den själ förfära, Som han återlöst!

2. Med sitt blod, som för oss runnit Han de bundna frihet vunnit, Han de vilsna återfunnit, Och i famnen bär.

3. Genom öknen han oss leder, Sänder bröd från himlen neder, Der han väntar på och beder För sin köpta brud.

4. Snart, ja, snart den kärleksrike Vi få se och varda like, Snart vi få i fridens rike Höja bättre sång.

23. Upp till Sions stad.

1. Upp till Sions stad, till Jerusalem Tåga vi med fröjd, till vårt rätta hem. Och vårt sällskap är många tusende, Hvilka lärt att älska sin frälsare. KÖR. Hem, ja hem, vi tåga hem Till Guds stad Jerusalem. Snart hos Gud och Jehova Få vi bo, halleluja!

2. Vi frimodigt gå genom öknen fram Till vårt ljusa hem uppå himlens strand, Och vår Josua med en väldig arm Sjelf behåller segern trots verldens larm.

3. Tänk när vi en gång uti himmelen Skola skåda Jesus, vår bror och vän, Och instämma med uti himlens kor: “Ära vare Gud, som i höjden bor.”

4. O så led oss, Jesus, nu vid din hand, Till dess vi stå frälsta på himlens strand Och med alla helgon lofsjunga dig Uti himlens salar evinnerlig.

24. Hör faderns röst i dag.

1. Hör faderns röst i dag Du vilsna lam. Farväl af synden tag, Till Gud gå fram.

2. Hör Jesu röst i dag, Han klappar ju På hjertat täta slag. Låt upp just nu.

3. Hör andens röst i dag, Drif den ej bort. Än Herren har fördrag. Din tid är kort.

4. Hör Herrens röst och kom, Dig har han kär. Kom utan men och om, Kom som du är.

25. I den sena midnattsstunden.

1. I den sena midnattstunden Står vid hjertats dörr Än en trogen vän och klappar Såsom ofta förr. Står han våt af daggens droppar Utom dörren än, Eller har du slutligt öppnat För din bäste vän?

2. Döden klappar, än på kojan, Än på kungens borg. Fåfängt du då stänger dörren För den bittra sorg. Jesus väntar mild och tålig, Men du öppnar ej. Döden klappar, kan du stänga Ock för honom? Nej.

3. En gång ropar du kanhända: “Herre, släpp mig in. Öppna för mig perleporten — Jag, jag är och din.” Tänk, om Herren då dig svarar I den mörka ängd: “Du för mig ej velat öppna — Nu min dörr är stängd.”

4. Dock du hör ju honom ännu Klappa på hos dig. O så öppna då för honom — Dagen närmar sig, Dagen som skall allt förklara I dess rätta ljus. Må ock du ett rum då finna I din faders hus.

26. Lemna dig helt åt Jesus.

1. Lemna dig helt åt Jesus; Sjelf vill han helt bli din. Se, med sin nådes fullhet Vill han till dig gå in. Lemna dig helt åt Jesus; Förr blir dock allt ej väl. Villigt din Gud och herre Gif både kropp och själ.

2. Lemna dig helt åt Jesus; Han såsom ingen ann’ Hjelpa, upplyfta, bära, Trösta, hugsvala kan. Lemna dig helt åt Jesus; Stilla för honom blif; Hela ditt hjertas kärlek Honom, din brudgum gif.

3. Lemna dig helt åt Jesus; Nu, nu i denna stund. Han skall dig aldrig svika; Evigt är hans förbund. Lemna dig helt åt Jesus; Sjelf vill han helt bli din. Se med sin nådes fullhet Vill han till dig gå in.

27. Hemma, hemma!

1. Hemma, hemma! den som vore Lyckligt i sitt hem ändå! Om jag kunde, glad jag fore Öfver haf och rymder blå, Öfver berg och öfver dalar, Bort, långt bort från tidens flärd, Till de sällas gyllne salar, Till en mycket bättre verld.

2. Hemma, hemma! hvilken lycka, När jag nått mitt faders hus! Der skall ingen sorg mig trycka, Allt är idel fröjd och ljus. Ingen synd mitt hjerta aggar. Ingen oro qväljer mer. Frälst från syndens sår och taggar, Faller jag för tronen ner.

3. Hemma, hemma! hvilka vänner Jag hos Jesus der skall få! Hvar och en den andre känner, Intet mer oss skiljer då. Ingen der jag mera sårar, Ingen annan sårar mig, Vi få bo i Edens vårar, Hvilande från öknens stig.

4. Hemma, hemma! hjertat redan Vidgar sig af fröjd och hopp. Jesus kär, behåll mig medan Jag fullbordar här mitt lopp. O jag vet, min matta stämma, Som i moll här tonat har, Skall i dur gå upp derhemma Till Guds ära hög och klar.

28. Hör hur englasången klingar.

1. Hör hur englasången klingar, Med en himmelsk harmoni. Bud om glädje den oss bringar, Alla folk ha del deri. KÖR. Fröjd i himlen, frid på jorden, Och bland oss Guds välbehag! Nu Guds son är menska vorden, Frälsaren är född i dag!

2. Hvad profeter hafva skrifvit, Hvad de gamle förutsagt, Det har nu fullbordadt blifvit, Det har nu framträdt med magt.

3. Himmelrikets store furste Stigit ned från himlens tron, Han, bland konungar den störste, Vorden är en menskoson.

4. Fröjda dig, du lilla skara. Uppgått har i ringa stall, Jesus, morgonstjernan klara, Som för evigt lysa skall.

29. Jesus, min Jesus.

1. Jesus, min Jesus, som uppå korset För mina synder offrade dig! Lär mig att älska och dig att vörda, Du som i döden älskade mig.

2. Intet, nej intet du ville spara Blott för att frälsa min dyra själ. Skulle ej jag då helt dig tillhöra, Du som i allt har stält det så väl!

3. Dyraste Jesus, tag då mitt hjerta, Tag mig med kropp och själ som jag är, Att jag må helt och lydigt dig följa, Din helt få vara, frälsare kär.

30. Dyrbara ord om Guds nåd.

1. Dyrbara ord om Guds nåd — Tyd dem ännu en gång. Dyrbara ord om Guds nåd — Kläd dem i ljuflig sång. Burna af englar hit neder, Trodda i herdarnes leder — Tro ock, du själ, jag dig beder, Dyrbara ord om Guds nåd. KÖR. Nåd, Guds nåd, Nåd, Guds nåd, Nåd, Guds nåd, Dyrbara ord om Guds nåd.

2. Dyrbara ord om Guds nåd — Fastän du fjerran går, Dyrbara ord om Guds nåd — Än Herrens röst dig når. Än ifrån korset de ljuda, Upp till Guds himmel de bjuda, Ända från skapelsen ljuda Dyrbara ord om Guds nåd.

3. Dyrbara ord om Guds nåd — Det fins ett fridens hem. Dyrbara ord om Guds nåd — För hvarje Jesu lem. Uti de boningar klara Skola vi evigt få vara, Sjunga med helgonens skara Dyrbara ord om Guds nåd.

31. Bära kärfvar fram.

1. Om i arla morgon ädel säd vi utså, Så i middagshettan, så i aftonqvalm, Hoppfullt må vi bida, vänta skördetiden, Då vi få med jubel bära kärfvar fram. KÖR. Bära kärfvar fram, Bära kärfvar fram, Då vi få med jubel bära kärfvar fram. Bära kärfvar fram, Bära kärfvar fram, Då vi få med jubel bära kärfvar fram.

2. Om vi så i solsken, så jemväl i skuggan, Så, ehvad vi röna ära eller skam, Snart är skörden bergad, alla mödor borta, Och vi få med jubel bära kärfvar fram.